Lina

Han började med att be om ursäkt för att han kom 20 minuter före utsatt tid. Han tog av sig skorna och följde efter mig in i mitt kök. Där la han sig på alla fyra och lös med sin ficklampa. Han spolade vatten i diskhon, först i ena och sedan i andra. Efter ett tag började det till min glädje droppa. Jag hade ju inte sett det själv tidigare. Bara sett fläcken på golvet efter.
Han skruvade åt vattenlåset lite hårdare, men det läckte ändå. Tur tänkte jag! Tur att jag inte dragit hit honom i onödan. Han försökte skruva åt det ytterligare lite till, men det droppade fortfarande. Han frågade om jag hade någon hink att låna ut. Visst sa jag och han fick hinken och jag lyfte ur soporna. Han ställde hinken under vattenlåset och skruvade upp. Det kom bara lite vatten, inga matrester eller något sådant. Tur tänkte jag. Sen började han sticka upp sina verktyg i hålet. Det hade jag ALDRIG gjort om jag varit han. Usch så äckligt! Då kom det, inte mycket, dock lite svart sörja som luktade så fårbannat illa. Han bad mig om toapapper så att han kunde torka av sina verktyg. Han fick toapapper. Sedan gav han mig hinken och sa att det där kunde jag ta hand om. Han log. Jag tog hinken och fick kväljning på kväljning. Hällde det äckliga i toaletten. Spolade. Sköljde hinken, hällde ut det i toan och spolade. Så gjorde jag flera gånger.
När jag kom ut i köket igen så hade det slutat läcka. "Det var ju inte stopp, men du får nog hålla koll här", sa han. Jag tackade för hjälpen och han gick.    

Vad han tänkte när han gick vill jag nog inte veta...