Efter en uppförsbacke kommer det alltid en nedförsbacke!
Jag har tyckt att det varit konstigt många gånger att en lagkamrat i mitt innebandylag ibland inte dök upp till matcherna i höstas. Först nu förstår jag varför.
Hon går igenom samma helvete som jag gjorde för ett år sedan. Ett helvete med känslor man inte själv kan bestämma över. Att ständigt gå mellan hopp och förtvivlan. Usch.
Nu vet jag att det blir bättre för varje dag som går. Men just då ser man ingen utväg, man mår bara så dåligt att man inte vill eller orkar göra någonting. Vill sova, men kan inte. Vill inte äta trots att man vet att man kan må lite bättre med mat i magen. Jag rasade massor i vikt, vilket hade varit skoj idag, men inte pga att man mår dåligt.
Otrohet är otrohet (punkt)
Idag skulle jag aldrig någonsin förlåta det. ALDRIG!! Jag tycker inte att man ska förlåta det. jag skulle aldrig kunna leva med personen ifråga. Tänk att ständigt gå och vara misstänksam. Nej, fy. Det passar inte mig!
Jag har visserligen förlåtit, men jag behöll honom inte som pojkvän. Vilket jag är otroligt glad för idag. Jag förlät och ville fortsätta ha kontakt, vilket var det absolut bästa för mig. Att alltid kunna ringa och prata med honom. Att ställa alla dessa miljontalsfrågor. Jag kanske inte har fått svar på 1/3 ens, men jag har mått bättre av det. Vi pratar kanske 1 gång i veckan med varandra. Ibland tätare och ibland glesare. Det är jätteskönt att fortfarande få veta vad han gör och hur han mår.
Och både han och jag mår idag väldigt väldigt bra!! Vilket jag tycker är skönt!!! Han har en ny tjej som han verkar ha det bra med. Själv sitter jag uppe och väntar på min ny-gamle prins som kommer med nattbussen hit om några timmar. =)
Jag kanske låter bitter i det här inlägget, men det är jag inte. Idag är jag glad att det fick den vändningen som det fick. Trots att jag gärna hde sluppit alla dessa lögner och svek. Men det jag ville säga är att jag får en klump imagen då jag läser vad Tania skriver. Såhär i efterhand önskar jag att jag oxå haft en blogg under den perioden.
Men som föräldrarna alltid säger, efter en uppförsbacke kommer alltid en nerförsbacke!
Hon går igenom samma helvete som jag gjorde för ett år sedan. Ett helvete med känslor man inte själv kan bestämma över. Att ständigt gå mellan hopp och förtvivlan. Usch.
Nu vet jag att det blir bättre för varje dag som går. Men just då ser man ingen utväg, man mår bara så dåligt att man inte vill eller orkar göra någonting. Vill sova, men kan inte. Vill inte äta trots att man vet att man kan må lite bättre med mat i magen. Jag rasade massor i vikt, vilket hade varit skoj idag, men inte pga att man mår dåligt.
Otrohet är otrohet (punkt)
Idag skulle jag aldrig någonsin förlåta det. ALDRIG!! Jag tycker inte att man ska förlåta det. jag skulle aldrig kunna leva med personen ifråga. Tänk att ständigt gå och vara misstänksam. Nej, fy. Det passar inte mig!
Jag har visserligen förlåtit, men jag behöll honom inte som pojkvän. Vilket jag är otroligt glad för idag. Jag förlät och ville fortsätta ha kontakt, vilket var det absolut bästa för mig. Att alltid kunna ringa och prata med honom. Att ställa alla dessa miljontalsfrågor. Jag kanske inte har fått svar på 1/3 ens, men jag har mått bättre av det. Vi pratar kanske 1 gång i veckan med varandra. Ibland tätare och ibland glesare. Det är jätteskönt att fortfarande få veta vad han gör och hur han mår.
Och både han och jag mår idag väldigt väldigt bra!! Vilket jag tycker är skönt!!! Han har en ny tjej som han verkar ha det bra med. Själv sitter jag uppe och väntar på min ny-gamle prins som kommer med nattbussen hit om några timmar. =)
Jag kanske låter bitter i det här inlägget, men det är jag inte. Idag är jag glad att det fick den vändningen som det fick. Trots att jag gärna hde sluppit alla dessa lögner och svek. Men det jag ville säga är att jag får en klump imagen då jag läser vad Tania skriver. Såhär i efterhand önskar jag att jag oxå haft en blogg under den perioden.
Men som föräldrarna alltid säger, efter en uppförsbacke kommer alltid en nerförsbacke!
Kommentera gärna så blir jag glad =)
Trackback
