Lina

Nu är det 206 dagar sedan bror åkte. 206 dagar sedan jag ens såg honom. Nej det är inte sant. För några veckor sedan såg jag honom på webcam.

Om typ 2 dygn är han hemma i Gränna igen, gött som tusan ska det bli. Då ska jag ha någon smarrig brunch klar till familjen.

Vilken underbar dag det blev igår!!

Rickard är världens bästa på att fixa och dona. Frukost på sängen halv åtta, med nyinköpta frallor från torget. Han har ordnat massor för att jag skulle ha en sjukt bra födelsedag i alla fall!
Det blev en jättebra och lugn dag!

Vi ställde in kalaset med de friska som skulle vara här och så samlades vi som redan hade viruset i kroppen för att fira lite. Mappa kom vid 18-tiden för att fira. Vi firade med Alcamopizzor och årets första rabarberpaj, presenter och kortspel =)

Jag fick många kort på posten igår, men ett som inte fick öppnas förrän idag och i det kortet var det fastklistrat en dikt.

Är man frisk när ögonen ser ut såhär, har  39 graders feber, hosta och är förkyld? (svaret finns under bilden)



Enligt den svenska sjukvården så är min rödögde fästman helt frisk, de tycker inte ens att de behöver undersöka hans ögon...

Natten till förra torsdagen bodde jag på hotell med min pappa.
Vi vaknade båda två klockan 00:54, sjuka. Sedan dess har det varit oförändrat. Mamma blev sjuk dagen före och rickard blev sjuk dagen efter.

Så idag är jag inne på min åttonde dag som sjukling.
Det suger väldigt mycket.

Imåndags ringde jag till vårdcentralen för att jag ville ha hjälp för min hosta och mitt onda i halsen. Men som vanligt tar de mig inte på allvar. JAG HATAR DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN!!
Att jag har feber som pendlar upp och ner, spelar ingen roll, att jag stundtals bara kan ta halva andetag spelar inte heller någon roll.
Jag sa till sjuksköterskan, även kallad idioten, att jag har svårt att andas

Jag:        Jag undrar vad jag ska göra åt min feber, halsont och att jag ibland får svårt att andas?
Idioten:  Får du inte luft när du andas?
Jag:        Jo jag får ju luft, men det känns tjockt.
Idioten:   Så du får luft när du andas?
Jag:        Ja jag får luft, men det är jobbigt att andas på nätterna
Idioten:   Då är det nog ingen fara, drick mycket och ta alvedon och hör av dig om det blir värre.

Det tror fan att jag får luft, om än inte så mycket, annars hade jag nog varit begravd vid den här tidpunkten!

Jag jämför det här med att jag som lärare skulle ha ett utvecklingssamtal med en elev som är svag i något kärnämne. Jag som pedagog säger till mamman att vi inte tänker sätta in extra resurser utan att de får höra av sig om det blir värre, så ska vi överväga om vi ska försöka hjälpa eleven.
Jag är inte en sådan lärare. Jag tycker att alla som har problem ska få stöd och hjälp!!

Jag lovade mig själv att inte ringa tillbaka dit, eftersom jag inte får någon hjälp, för att den svenska sjukvården är ett stort skämt.
Tror de att jag ringer dit och låtsas att jag är sjuk för att jag tycker att det är kul att gå till en okunningvårdcentral och spendera pengar.

Idag hade jag dock inget val.
Jag ringde igen, en trevligare idiot svarade. Hon tyckte det lät konstigt och ville gärna titta på mig, men idag hade de ingen tid. Så för att få en tid imorgon måste jag gå upp halv åtta för att ringa och boka. Det lät som om hon tyckte att jag skulle ringa något journummer, men det skulle aldrig falla mig in. Dit ringer man bara om man har hjärtstillestånd, typ.

Jag får se hur jag gör. Jag vill inte förnedras av några idioter som inte kan sin sak.



Ibland önskar jag att jag bor kvar i Österrike. För det är klasskillnad på sjukvård och sjukvård!!

mitt 25-års kalas får nog bli inställt =(

Hela mitt liv kretsar just nu kring intervjuer.

Jag har 10 intervjuer inbokade denna veckan. 10 intervjuer som jag ska genomföra till mitt examensarbete.
Utöver det så kretsar det mesta kring anställningsintervjuer. För en vecka sedan hade jag min första, i söndags min andra, igår min tredje och så har jag ytterligare 2 intervjuer inbokade. Fast de kommande är i Halstahammar och i Huddinge, alltså en bit att åka och som kräver lite mer av mig, tidsmässigt.

Första anställningintervjun blev jag grillad under 75 minuter, totalt utfrågad. I efterhand känns det väldigt bra att det var så många svåra frågor. Jag lärde mig massor!
Andra intervjun var ett jobb som jag hade sökt, men där jag inte visste vad jag hade sökt. Lämnade lägenhetsdörren och var tillbaka i dörren igen på 30 minuter. Tjänsten var ett vikariat till sommaren och jag skulle ha börjat i går. Jag hade bestämt mig för att tacka nej, men ändå blev jag besviken när han ringde och sa att jag inte fick tjänsten.
Intervjun igår var med två kvinnor, 2 härliga rektorer, ganska lättsamt, men ändå några sakliga frågor om hur jag skulle hantera olika situationer. Vi satt och pratade i kanske 35 minuter och dialogen kändes bra.

Tänk tre anställningsintervjuer och ändå 3 så olika intervjuer, visserligen är det olika männsikor och alla vill kanske ha fram olika saker ur mig.

Spännande är det i alla fall! 

Hej på er mina nya och gamla vänner!
Då har jag pratat väldigt mycket hockey den senaste tiden. Min blogg är egentligen ingen hockeyblogg, men det blir lätt så när laget i mitt hjärta vinner guld.

Idag har jag inte gjort mycket alls. Fästmannen har legat hemma med högfeber i dag, min har gått ner. Så när han har legat och sovit har jag sorterat pärlor och målat buddha.

Jag blir helt salig när jag ser hur mycket pärlor och, garn och målarfärg jag har.
Det är underbart att skapa, även om det inte innebär att sy i tyger.

Bilder på min buddhatavla kommer så småningom.

Jag och Rickard åkte några mil söderut för att kolla in var skolan ligger som jag ska till på tisdag.
Ny intervju. Till ett jobb som jag verkligen vill ha!

Nu ska jag snart krypa till kojs!

Jag bestämde mig igår för att med 38,8 i feber trycke i mig ett gäng alvedon och följa med upp till Linköping.

Vilket jag gjorde helt rätt i!

Här följer min match i mobilen:

Jag behöver ett råd.

Idag kan Hv säkra sitt tredje SM-guld. Jag har ju självklart biljett!
Saken är den att jag inte vet om jag ska  åka till Linköping. Jag ligger här hemma med 38.5 i feber. Det kanske inte låter så mycket, men jag blir alltid dålig när jag får feber.
Nu till mitt problem: ska jag åka dit och hejja fram mitt lag?!?

Jag har 3 alternativ.

Alternativ 1: stanna hemma i soffan med täcket på. ensam.
Alternativ 2: åka till mappa, som oxå är sjuka, och titta på matchen.
Alternativ 3: Åka med min fästman till Linköping för att fullproppad med alvedon hejja fram min favvolag.

Jag tror aldrig att jag skulle förlåta mig själv om jag inte såg dem vinna, men samtidigt har ju LHC hemmaplan och ett guld i Kinnarpsarena skulle ju stå sig högre. Hmm.

Vad göra?

Nu har jag varit på alla slutspelsmatcher i Kinnarps arena, alla utom en tror jag.

Varje gång jag står där i klacken och det är 5 minuter kvar av matchen blir jag lika förbannad. Varför överhuvudtaget gå på hockey om man ska gå hem 5 minuter innan matchen är slut?

Det är ju som att sitta och titta på film och stänga av filmen utan att ha fått se hur den slutar.

Nu får det bli ändring på det! Jag blir så förbannad på alla er som missar slutet. Stanna kvar, stå upp och applådera ert lag!

Jag läste en artikel, som en fröken länkade till, och kom att tänka på om kläder måste vara uppdelade i en pojkhörna i butiken och en flickhörna i butiken. Måste pippihåret finnas på flickans del av utklädningskläderna i leksaksaffären? Måste det i födelseannonsen stå vilket kön det blev på barnet?

För ett tag sedan såg jag en födelseannons där det stod någonting i stil med:

Äntligen har vi blivit föräldrar till ett barn!

I många andra annonser står det: flaggan i topp det blev en med snopp. Varför vara så könsfixerade. Ska vi om vi får en dotter skriva: Hon kom som en fjärt, det blev en med framstjärt??

Vi föds inte till svenskar, vi blir det!
Vi föds inte heller till kvinnor, vi blir det!

När jag var liten, eller rättare sagt tonåring, var jag riktigt tuff och det var inget som fick mig att fälla en tår eller att bli rädd. Jag var verkligen aldrig rädd och var inte den som fällde en tår i onödan. Min önskan var att bli polis, så att jag fick vara med där saker händer, så att jag kunde få lite spänning.

Nu sitter jag här och har inte ens två veckor kvar till min 25-årsdag. Jag grät konstant i 2 timmar igår när jag tittade på When a man loves a woman. När filmen var slut frågade rickard om jag var helt färdig, om jag inte skulle lägga mig å sova för att jag visst borde vara helt slut efter att ha lipat så länge.
Jag var till och med trött när jag vaknade imorse. Och hade drömt mardrömmar om filmen. Jag lever mig in i filmer jag ser, jag tror jag lever mig in mer än någon annan när jag tittar på filmer. Film är ingen avkoppling för mig. Längre!
Jag tror det är därför jag hellre stickar eller virkar eller syr eller surfar eller spelar spel än att titta på någon film i flera timmar.

Så idag när jag kom hem från jobbet så sa Rickard att han hade laddat hem något som inte var sorgligt. Drömmar om guld. Så nu har jag suttit och gråtit till det i 20 minuter.
Drömmar om guld är alltså en film om hur HV tog guldet 2004. Jag önskar så otroligt mycket att HV kan få sitt guld igen, helst på hemmaplan, eller helst ett guld överhuvudtaget!
Imorgon ska vi stå där hela min familj (inte bror då) och skrika fula ord och sjunga Håve-låten i klacken! Vi har även biljetter till onsdagsmatchen, men då kommer jag bo med far på hotell eftersom jag ska på en lärarintervju!

Nu ska jag leta reda på min älskade Bosse Ahl-tröja så att jag kan stå å skrika i den imorgon!

Efter att ha sökt in till polisutbildningen några gånger insåg jag att jag blev allt mer känslig. Allt det som jag sa när jag var 13 år, om att jag skulle låta mina barn vara ute hur sent de ville, att de inte skulle behöva äta upp maten och att de nog visst skulle få gunga på stolen skulle jag nog inte alls gå med på idag. Som sagt jag är snart 25 år och det är tur att jag inte har några barn för då hade jag varit en riktig hönsmamma.

För övrigt har jag ingen som helst 25-års kris. Jag har hunnit göra hur mycket som helst på dessa 25 år, tänk då hur mycket roligt jag hinner göra på kommande 25 år av mitt liv. Shit vad kul det kommer att bli! Och jag får själv välja om jag vill gunga på stolen eller inte och jag får komma hem precis så sent jag vill =)

Alla mina nsökningar har gett resultat!

Idag ringde det från ett privatnummer och jag svarade som jag så glatt brukar.
Mannen i andra änden sa att han var rektor. Hjärtat hoppade över några slag eller om det tog några extra. Nervös blev jag.
Mannen i fråga var intresserad av mig, inte av mig på grund av min kropp, men på grund av mina kvalifikationer. YES!
Jag ska bara ringa och bestämma tid med mannen för en intervju.

Tjoohoo!

Första ansökningen gav resultat, undrar just hur det blir med mina andra 15 jag har postat...

Jag gick och la mig strax efter 22 idag, trott och besviken efter hv:s förlust mot lhc. Det kommer att bli en tuff match, men att det blev förlust idag var väl egentligen bara bra. Hv förlorade både första matchen i kvarten och i seminm så vi nog ro hem guldet.

Det som oroar mig mest är telefonsamtalet jag fick i första perioden. Min examensarbetskompis ringde och sa att hon varit hos psykolog idag för att hon haft svår ångest och därför hoppar av examensarbetet med mig. Många tankar som snurrar i huvudet och så är jag en aning stressad över arbetet oxå.

Pust.

Nu ska jag lägga mig bredvid min snörvlande karl.

Jag testade vårt bredband idag...

ta emot: 12,98 Mbit/s
skicka: 0,87 Mbit/s

så är det med 24 Mbit/s vad vi betalar för och ändå står det att vi fick ett bra resultat...!