Tack för mig!
Det är dags för mig att tacka och bocka.
Jag har i några veckor, eller månader nu, funderat på sluta vara offentlig.
Sedan jag började jobba som lärare är jag inte längre sugen på att blotta mitt jag på nätet. Eftersom jag har elever som har hittat till min blogg känner jag att det är dags att dra vidare.
Jag känner att bloggen jag startade för över tre år sedan har gjort sitt. Jag är samma Lina, men jag tror att jag kallas vuxen nu. Då var jag student, med galna fester och levde på csn.
Nu är jag lärare, fortfarande kan jag ha någon galen fest, dock inte lika ofta som det var då och betalar tillbaka pengar till csn.
Jag får nog konstatera att jag har förändrats en gnutta och är redo att börja skriva på ett nytt och tomt blad.
Om man absolut vill följa mig på nätet så finns jag under ett annat namn någonstans ute i cybervärlden.
linasjoblom.blogg.se kommer att finnas kvar som den är, kanske kommer det något inlägg framöver. Jag ska aldrig säga aldrig.
Tack för att ni varit här, läst och någon gång lämnat en kommentar.
Jag har i några veckor, eller månader nu, funderat på sluta vara offentlig.
Sedan jag började jobba som lärare är jag inte längre sugen på att blotta mitt jag på nätet. Eftersom jag har elever som har hittat till min blogg känner jag att det är dags att dra vidare.
Jag känner att bloggen jag startade för över tre år sedan har gjort sitt. Jag är samma Lina, men jag tror att jag kallas vuxen nu. Då var jag student, med galna fester och levde på csn.
Nu är jag lärare, fortfarande kan jag ha någon galen fest, dock inte lika ofta som det var då och betalar tillbaka pengar till csn.
Jag får nog konstatera att jag har förändrats en gnutta och är redo att börja skriva på ett nytt och tomt blad.
Om man absolut vill följa mig på nätet så finns jag under ett annat namn någonstans ute i cybervärlden.
linasjoblom.blogg.se kommer att finnas kvar som den är, kanske kommer det något inlägg framöver. Jag ska aldrig säga aldrig.
Tack för att ni varit här, läst och någon gång lämnat en kommentar.
Kommentera gärna så blir jag glad =)
Postat av: Jennie
Naj, vad tråkigt! Vill du så får du gärna skicka adressen till min mail. Som mammaledig är bloggar en stor underhållning ;-)
Postat av: Lina
Kanske kommer det ett mail med en adress, men först måste det mogna lite...
Postat av: Åsa
Ja, det är ju trist... men jag har all förståelse. Kände/känner precis samma sak, man är på något sätt offentlig, även om man bara går på ica eller något annat vardagligt. Ha det gott! Kram
Postat av: Mamma
Ja - det kanske är så att det finns saker du inte vill visa för mamma? Men jag ska försöka hitta dig - annars får jag väl ringa dig, eller varför inte hälsa på dig!
Kram!
Trackback
