Lina

Jag har rimmat till några klappar =)

Ära vare gud i höjden
denna har inte bror gjort i slöjden.
Om man vill kan man ha den som en tant,
och se ut som en predikant.
Du kan ha den med trekanten fram,
och bli snyggare än riddaren i Notre Dame.


När det pyser ut
och du ger av ett tjut
Du tittar bakut,
och fattar ett beslut.
Okej, det är inte akut
Men det tar mer än 1 minut
Vi tror du klarar det absolut.


Detta är en kompott
Inget bra när man har brått
Vid mycket kan det bli flott
Gott gott gott
Vad det är har du säkert förstått


När du ska smöra
bör du lyssna och höra
Om du ska förföra
låt inte *** förstöra
Så tabort så är det bara å köra!


De är inte perfekta, men det ska ju inte julrim vara!

Fick följande mail av min far: Läsvärt!

Vi har för bråttom i vår hektiska värd för att vi skulle ha tid att
stanna och tänka på livets grundläggande frågor som :

Nu har jag gråtit en skvett till The Bachelor! Först när han "gjorde slut" med den ena. För att hon var så stark. Och sen har jag gråtit lite för att han valde rätt och för att de var så gulliga!

Det är få gånger i livet man är så ledsen som när det tar slut och man verkligen inte trodde det. Och få gånger man är så lycklig som när man känner att allt bara är rätt och man har otroligt kul ihop. Jag tror visserligen att det är viktigast att man har roligt ihop och gör saker tillsammans!

Påtal om olycklig kärlek så är det typ ett år sedan allt med Daniel började. Hela otrohetsaffären. Ja fy!! Hur grymt ledsen jag var, att jag inte kunde äta, sova eller dricka. Och det tog lång tid att återhämta sig och komma tillbaka till verkligheten. Då trodde jag aldrig att jag skulle kunna skratta igen. Men såhär drygt 10 månader efter att jag kom på honom mår jag toppen igen!!! Klart jag kan tycka att han kunde skött det hela snyggare! Jag är dock glad att jag samma kväll som jag fått veta allt och pappa hämtade mig i Mjölby och körde mig hemhem var stark när Daniel ringde. Jag minns vad jag sa till honom, att det är minsann han som går miste om något, å inte jag! De ord och händelser jag trodde att jag alltid skulle ha på näthinnan har mattats av och är nu inte alls lika klara längre. Vissa saker sitter kvar och går ut över fel person.
Daniel och jag har fortfarande kontakt. När morfar sa till mig att det här aldrig skulle gå över bestämde jag mig för att det måste gå att gå vidare och ha kontakt. Och det går! Jag tror tilloch med att det är en fördel. När det var som jobbigast kunde jag alltid ringa och fråga om fler detaljer. Idag är det skönt att ha kontakt med honom för att få veta om han mår bra och om det går bra för honom. Han ringde i förrgår och mådde dåligt, det var skönt att han fortfarande ringer till mig när han är ledsen.

Men jag inser nu att det var som jag sa, det är/var jag som gick vinnande ur det här. Jag är en mycket starkare person, gladare och njuter mer av nuet eftersom man aldrig vet hur länge det varar. Jag har träffat en pojke som bryr sig om mig och som får mig att skratta och må bra. Mer behövs nog inte sägas...

Det jag lärde mig på det hela är att man alltid måste sätta kompisar i första rummet och alltid göra det man själv vill.

Familjen och vänner behövs i alla lägen så för er som inte redan vet så var rädd om dem!

---

Vad djup jag blev... hehe

Nu ska jag städa, kommer en gubbe hit imorgon 07:00 som ska sätta in en fläkt...

Hej hej

Både jag och Patrik, min VFU-vän, har fått en massa tonårsfinnar i ansiktet. Undrar om det beror på att man vistas för mycket med pubertetsbarnen?

 
Jag som inte är med i den Svenska kyrkan skulle ha väldigt svårt att se mig själv stå framför altaret och lova någonting inför gud, som inte finns och bara är ett påhitt. Skulle jag däremot träffa en kristen person som jag just då finner vara rätt för mig skulle jag kunna låta mig vigas i kyrkan för att min blivande man skulle må bra av det.

Jag vet tyvärr inte om jag tror på äktenskapet, jag säger som min pappa sa när mamma väntade mig. Mamma ville verkligen att pappa skulle lova att alltid älska henne, till svar fick hon: "Jag kan lova dig att jag kommer älska dig i 3 månader, men inte längre".
Det är precis så jag tror att det är. Att man inte vet hur länge man kommer älska en person. Och 3 månader fram är ju ändå inom en överskådlig framtid. Jag anser att jag kan älska någon utan att behöva gifta mig. I dagens samhälle tjänar man dock på att ha ingått äktenskap för ekonomins skull.

Att dessutom som föräldrer döpa sitt barn, det är oxå helt sjukt. Varför ska föräldern bestämma om barnet ska döpas och upptas i kyrkan? Det borde väl barnet själv få bestämma när den är så gammal så att den enskilde personen vet om han/hon har en kristen syn och tro.
Jag är själv döpt. Mamma och pappa kom inte överens om vad jag skulle heta i efternamn och om jag skulle döpas eller inte. Mamma ville verkligen ha ett dop för att det var ett tillfälle för hela släkten att samlas, medan pappa tyckte att de kunde ha ett namnkalas. Så jag är alltså döpt, men tog min pappas efternamn. Jag förstår hur min mamma tänkte, men så fort jag blev vuxen nog och kunde fatta mina egna beslut gick jag ur kyrkan. Vilket jag aldrig någonsin har ångrat.
Är man dessutom med i kyrkan betalar man en massa extra pengar till kyrkan varje år. Pengar som jag mycket hellre skänker till välgörande ändamål eller till en förening eller till något annat som mitt hjärta klappar extra för!

Som det ser ut i dag vill jag byta ring med min älskade på en plats som betyder mycket för mig, men jag vill absolut inte lova något inför någon som inte finns, då lovar jag hellre min älskade trohet. Jag ska låta mina barn fatta sina egna beslut. Den dagen då jag jobbar som lärare ska jag försöka ha skolavslutningar på någon annan plats än i kyrkan. Dagen då jag inte vill eller kan vara med längre vill jag att läkarna sku utnyttja allt som går på min kropp. Om de kan lyckas hjälpa någon med något organ i min kropp så vore det en fröjd. Njure, lever, hjärta, ögon, öron, blog och allt annat får de ta från mig. Utför gärna forskning på min kropp, det kanske leder till att någon någongång i framtiden räddas. Och det lilla som blir kvar får ni göra till aska och gärna sprida det över Vättern. Jag vill inte att mina släktingar och vänner ska känna sig tvingade att besöka en grav där det ligger lite aska av mig. Det är bättre att de personerna gör något kul med de som fortfarande lever och ägnar en tanke åt mig istället.

Idag hade jag sexualkunskap med åttorna. Mycket intressant.
ALLA killar har homofobi. Och då menar jag inte lite utan helt sjukt mycket. Men jag tror och hoppas att det växer bort.
Vi har även en frågelåda, där de kan skriva frågor som de vill ha svar på angående sex- och samlevnad. Vissa frågor är annorlunda. Och i vissa fall tror jag de har en baktanke med dem. Tar med ett urval här, men jag minns tyvärr inte så många.

...men på 30 dagar har jag haft över 100 unika besökare.
Jag som bara trodde att mappa skulle läsa vad jag skrev!

Jaja, nu ska jag återgå till min stickning eller blivande sjal!

Läste en blogg om kristna och Jehovas, tyckte den var väldigt bra. Gå gärna in och läs inlägget  "får säkert skäll av någon men...". Helt klart läsvärd! Jag instämmer med citronlimes åsikter!

Nu ska jag snart sova!

Skulle män behöva uppleva mens?

Skulle de det? Jo varför inte, de gnäller ju över att vara förkylda och tror att kvinnan bara gnäller för att gnälla... Det är ju bökigt ju!
Vad tycker ni skulle killen få uppleva det??

Det tror jag faktiskt det är. Inte att bli full, men att bli berusad. Blir man berusad kan vissa som annars ha svårt att slappna av kanske slappna av lättare. Jag tror inte det är bra att dricka alkohol så att man blir berusad flera dar i veckan. Men jag anser att ETT glas om dagen kan vara bra!

Människan kan ju bli berusad av andra saker än bara alkohol oxå. Berusad på livet, på kärlek och andra härliga saker. Så att ibland vara lite småberusad tror jag bara är bra! =)

Om du inte vill det, vill du att vem som helst ska operera ditt knä om du skadat det? Vill du då att vem som helst ska utbilda ditt barn?

Hörde en vuxen säga "det är så bra för min son tog examen i våras och nu arbetar han som lärare för det är ganska bra betalt för honom. Han sparar nämligen pengarna till en resa". Hade det varit lika bra om han gått in och vikarierat för en sjuk tandläkare? Jag hade inte satt mig i den stolen!!! Jag tycker därför inte att outbildade lärare bör undervisa eleverna i skolan heller!!!

Idag pratar lärarstudenter så mycket skit om lärarutbildningen även utanför universitetet, om vi slutar med det och tar det med personerna det gäller istället, kanske vi kan höja en lärares status. Och om vi på fältet slutar att gnälla över små lokaler med dålig luft, att det är klotter på väggarna och stökigt i korridorerna till andra utanför skolan så tror jag att vi kan höja lärarens status. För hur många som jobbar på IKEA gnäller utåt om smutsiga toaletter, dåliga arbetstider, eller att chefen är alkis? Nej det är för att många lärare gnäller så ofantligt mycket som läraryrket har lågstatus! Det som är så viktigt! Av vilka skulle eleverna annars lära sig allt av?

Jag anser att det är dax att vakna upp och inse att inte vem som helst kan gå ut och undervisa i skolan!!!

Jag anser att lärare förädlar Sveriges viktigaste naturresurs!

Just nu sitter jag och är lite frågande till varför folk frågar "Har du klippt dig?" när de ser någon med nyklippt hår. Jag har fått den frågan säkert 7 gånger idag.

-Har du klippt dig?
-Ja det har jag.
-Det var fint!

Varför frågar folk om jag har klippt mig när de ser att jag har gjort det?! Möjligtvis för att vara artiga, men jag tycker inte att det är artigt. Tycker att människor lika gärna kan säga "vilken fin frisyr du har" eller "vad fint du har klippt dig". Om de nu tycker att det är fint. Tycker de inte att det är det så får de gärna säga sin åsikt eller om de föredrar att vara tysta. Det sista brukar jag föredra för då inbillar jag mig att jag inte sårar personen ifråga lika mycket.

Och ja, jag har klippt mig!